Socialtjänsten på Gotland känner jag till och jag vet mycket väl vem den ena av Dominics handläggare är. Faktum är att, då jag läste nyheten om flygplanskapningen med Visbys socialsekreterarterrorister i spetsen, så visste jag direkt att det var denna galna och osympatiska kvinna som låg bakom det hela.Solig ö. Rosornas stad. Villa villerkulla. Raukar. Det är vad man brukar tänka på då man har Gotland i sinnet.Bakom denna fasad råder det värre svågerpolitik än i min nuvarande kommun. Socialnämnden som redan diskuterat fall med socialsekreterarna och skrattar åt den lilla människan som tycker annorlunda. Länsstyrelsen som skall granska Socialtjänstens arbete, han har sin fru på Individ- och Familjeenheten. Länsrätten på ön går inte emot vad deras kollegor tycker och där får man inte rätt. Man nekar människor att välja advokat, som inte är från ön, med hänvisning till att det är för dyrt. Snarare är det så att de inte kan fika innan rättegången för att diskutera fallet som skall upp. Dock brukar människor vinna om de, mot all förmodan, får sin "riktiga" advokat från fastlandet och inte en maskerad kollega till domare och nämndemän.Alla känner alla. Kollegor, vänner, släktingar och hela systemet har varit intakt. Fram tills nu då fallet Dominic är på tapeten.
För 7 år sedan lämnade jag denna ö för gott. Jag skulle inte ens våga åka dit på semester längre. Och hade jag varit troende skulle jag bett flera gånger/dag att den hemska handläggaren blir avskedad och aldrig någonsin får arbeta med barn igen. Hon är en skandal för Socialförvaltningen och det var hon som fick mig att bli hennes kollega i en annan kommun. För jag inbillar mig att man inte bedriver hetsjakt på sina kollegor. Och det är även hon som fått mig att börja studera till socionom i höst då det uppenbarligen finns en hel del rötägg i denna yrkeskår. Dock kommer jag aldrig arbeta för Individ- och Familjeenheten.
Tidningar skriver sällan om LVU-fall med hänsyn till barnens bästa och sekretess. Barns bästa? Är det att de blir statens egendom som väljer nya föräldrar åt dem?Visste ni att i Stockholm så utreds vart 10:e barn av socialtjänsten? Enligt någon statistik jag läst och redan glömt.Jag vet att jag inte är ensam om att ha blivit granskad av denna myndighet, men ändå är det något jag skäms oerhört för, har svårt att förlåta och knappt klarar av att tänka på utan att hjärtat skenar och det känns som jag skall få hjärnblödning.En ursäkt kommer jag aldrig få. Men jag försöker förlåta. Ibland har jag lust att skriva till denna kommun och begära de 6 miljoner de slängde ut på mig som "lyckad behandling" i deras statistik. Jag är densamma nu som då och borde man inte kunna reklamera det hela? Om inte annat borde de ge mig och mina barn detta i skadestånd.Sex miljoner och det enda jag begärde var en färdbiljett till fastlandet. Jag tror de ångrar bittert att de inte bokade SJ istället med tanke på hur allt utvecklade sig. Kort och koncist: de missbedömde mig totalt ;-D
Tanken med bloggen är att samla all information och artiklar löpande under en och samma plats. Bloggen kommer förhoppningsvis att kunna bli ett arkiv för dem som vill studera fallet eller en källa till information för anhöriga. Mitt personliga mål är att få ett slut på Johanssons tragiska situation och ett återförenande av familjen.
Sunday, June 20, 2010
ruBBergirl: "Soc terrorism"
Citerat från ruBBergirl:
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment